Sommarnattens tystnad bryts av vågornas kluckande mot stranden. En mjuk vind smekrar våra ansikten när vi sitter på bryggan och blickar ut över det glittrande vattnet. Det är en magisk stund som vi aldrig vill ska ta slut.
Men vår frid störs snart av ljudet av en motorsåg. En fastighetsägare längs stranden har bestämt sig för att ta ner några träd som skymmer hans utsikt. Vi ser hur de majestätiska träden faller, ett efter ett, och med dem försvinner en del av vår själsro.
Strandskyddet, som är en svensk lag som skyddar stränderna från byggnation och andra ingrepp, ska egentligen förhindra just sådana här händelser. Men lagen är full av kryphål, och det är alldeles för lätt för fastighetsägare att få dispens för att bygga i strandnära områden.
Det är inte bara själen som lider när strandskyddet försvagas. Vår frihet att vistas i naturen är också hotad. När stränderna bebyggs stängs vi ute från de platser som vi älskar och har rätt att vistas på.
Vi måste stärka strandskyddet för att skydda vår själsro och vår frihet. Vi måste se till att våra stränder förblir fria och tillgängliga för alla, även för kommande generationer.
Stranden är inte bara en plats för semester och rekreation. Det är också en plats för att finna sinnesro, för att komma bort från vardagens stress och bekymmer. När vi bevarar våra stränder bevarar vi också vår själ.
Låt oss alla göra vår röst hörd och kräva ett starkare strandskydd. Låt oss inte låta våra stränder bli ytterligare en förlorad del av vår natur. Låt oss se till att de bleibt tillgängliga för alla, för alltid.