Cykelvasan

Jag minns så väl första gången jag hörde talas om Cykelvasan. En kompis till mig pratade om det som om det vore något slags svenskt Tour de France. Ett lopp på över 90 mil, genom skogar och över berg. Jag tyckte att det lät helt galet, men samtidigt lockande.

Åren gick och jag fortsatte att höra om Cykelvasan. Fler och fler vänner anmälde sig, och till slut kunde jag inte stå emot längre. Jag bestämde mig för att ge mig på utmaningen.

Träningen inför loppet var hård. Jag cyklade många mil varje vecka, både på landsväg och i skogen. Jag var tvungen att lära mig att hantera både värme och kyla, regn och blåst. Men jag var fast besluten att klara av det.

Dagen för loppet kom till slut. Jag var nervös, men också väldigt spänd. Jag visste att det skulle bli tufft, men jag var också säker på att jag skulle klara av det.

Starten gick och jag började cykla. De första milen gick bra, men sedan började det bli jobbigt. Benen började värka och jag kände hur andningen blev tyngre. Men jag vägrade att ge upp.

Jag fortsatte att cykla, mil efter mil. Jag passerade genom vackra skogar och över mäktiga berg. Jag träffade många andra cyklister, som alla kämpade lika hårt som jag.

Till slut började jag närma mig målet. Jag kunde känna doften av nybakat bröd och jublet från publiken. Jag ökade farten och körde in på upploppet.

Jag hade klarat det! Jag hade cyklat 90 mil på en dag. Jag var så trött, men också så glad och stolt.

Cykelvasan är en upplevelse för livet. Det är ett lopp som kräver mycket träning och förberedelser, men det är också ett lopp som ger tillbaka så mycket mer än man ger. Jag har lärt mig så mycket om mig själv och om min kropp under den här resan.

Jag kan varmt rekommendera Cykelvasan till alla som är ute efter en utmaning. Det är ett lopp som kommer att testa dina gränser, men det är också ett lopp som kommer att ge dig minnen för livet.