Mitt i ett virvlande snöoväder, när kylan bet sig fast i kinderna och vinden ryckte i mina kläder, tog vi beslutet. Vi skulle köpa en bondgård. Vi var ett ungt naivt par, fulla av entusiasm och drömmar om ett enkelt liv på landet.
Gården låg i en liten by, längst bort längs en grusväg. Den hade sett bättre dagar, men vi såg dess potential. Gamla, röda timmerhus och uthus som trängdes runt en liten gårdsplan, omgärdad av ett oändligt snötäckt fält.
Den första tiden var en ständig kamp mot elementen. Att hugga ved för värmen, att sopa bort snö från taken och att hålla djuren torra och matade blev våra dagliga sysslor.
Långsamt men säkert började vi rusta upp gården. Vi renoverade husen, målade om väggar, lagade tak och isolerade uthus. Vi skaffade fler djur: getter, får och höns. Efterhand blev gården ett hem, ett projekt och en livsstil.
Livet på bondgården har sina utmaningar, men det har också gett oss så mycket. En känsla av frihet, en djupare koppling till jorden och framför allt en gemenskap med andra som också har valt att leva det enkla livet på landet.
Jag ser ut över det snötäckta fältet och känner en djup tillfredsställelse. Vi har skapat något speciellt här, ett hem och ett liv som är värt allt slit och möda.
Och när jag hör vinden viska i träden tänker jag att det här, det är vårt äventyr, och vi har bara börjat.