Jag har en bekännelse att göra: Jag har ett beroende. Jag är beroende av att köpa prylar. Jag vet att det inte är bra, men jag kan inte låta bli. Jag köper allt från kläder till elektronik till prydnadsföremål. Ibland köper jag saker som jag inte ens behöver eller har råd med.
Mitt beroende började i tonåren. Jag älskade att shoppa och spenderade timmar på köpcentren. Jag älskade känslan av att köpa något nytt och ha något att visa upp för mina vänner. När jag blev äldre blev det värre. Jag började maxa mina kreditkort och hamnade i skuld. Jag skämdes över mitt beroende, men jag kunde inte sluta.
Till slut insåg jag att jag hade ett problem. Jag sökte hjälp och gick med i en stödgrupp för shopaholics. Där träffade jag andra som förstod vad jag gick igenom. De hjälpte mig att se mitt beroende ur ett annat perspektiv och gav mig verktyg för att bekämpa det.
Det har varit en lång och svår resa, men jag kan stolt säga att jag har varit nykter från shopping i över ett år. Det har inte varit lätt, men det har varit värt det. Jag har lyckats betala av mina skulder och jag har ett mycket bättre förhållande till pengar. Jag känner mig inte längre tvingad att köpa saker och jag uppskattar de saker jag har.
Om du kämpar med ett shoppingberoende, vet att du inte är ensam. Det finns hjälp att få. Sök stöd från en stödgrupp eller en terapeut, och var inte rädd för att dela din historia med andra. Det finns hopp, och du kan övervinna ditt beroende.
Jag vill avsluta med ett citat från Dalai Lama: "Lyckan kommer inte från att äga mycket. Den kommer från att ha lite och njuta av det."