Stockholm Marathon: Kan jag verkligen springa?

Jag hade aldrig sprungit längre än 5 kilometer, men jag hade anmält mig till Stockholm Marathon. Jag vet inte riktigt vad jag tänkte. Jag tror att jag tänkte att det skulle vara en rolig utmaning. Eller kanske tänkte jag att det skulle vara ett bra sätt att komma i form. Oavsett vad jag tänkte, så hade jag nu 6 månader på mig att förbereda mig.
Jag började träna långsamt och gradvis. Först sprang jag bara några kilometer åt gången, och sedan ökade jag gradvis sträckan. Efter några månader kunde jag springa 10 kilometer utan att stanna. Jag började känna mig starkare och mer självsäker.
Men ju längre jag sprang, desto mer frågor dök upp. Skulle jag kunna springa hela maratondistansen? Skulle jag kunna klara av det fysiskt och mentalt? Jag började tvivla på mig själv.
En dag, när jag sprang i skogen, träffade jag en äldre kvinna som också sprang. Vi började prata, och jag berättade för henne om mina tvivel. Hon log och sa: "Du kan göra det. Du har tränat hårt, och du är starkare än du tror."
Hennes ord gav mig mycket uppmuntran. Jag fortsatte att träna, och jag började tro på mig själv igen.
På maratonloppets dag var jag nervös, men jag var också förväntansfull. Jag visste att det skulle bli tufft, men jag var också säker på att jag kunde klara av det.
Jag startade långsamt och gradvis ökade jag tempot. Efter 20 kilometer började jag känna mig trött, men jag fortsatte att springa. Jag sa till mig själv att jag kunde klara av det, ett steg i taget.
Efter 30 kilometer var jag helt slut, men jag vägrade att ge upp. Jag tänkte på alla som hade hejat på mig, och jag tänkte på all träning jag hade lagt ner. Jag fortsatte att springa, ett steg i taget.
Med bara några kilometer kvar till mållinjen, fick jag en ny kraft. Jag sprang fortare och fortare, och till slut korsade jag mållinjen. Jag hade klarat av det! Jag hade sprungit ett helt maraton!
Jag var så glad och stolt över mig själv. Jag hade bevisat för mig själv att jag kunde göra vad som helst om jag bara satte mig för det.
Om du har funderat på att springa ett maraton, så uppmuntrar jag dig att göra det. Det är en av de mest utmanande sakerna du någonsin kommer att göra, men det är också en av de mest givande. Det kommer att förändra ditt liv på ett positivt sätt, och du kommer att vara stolt över dig själv för resten av ditt liv.