Styrräntan är den ränta som Riksbanken bestämmer för att uppnå sitt inflationsmål. Den kallas även för reporänta, eftersom det är den ränta som bankerna betalar när de lånar pengar av varandra över natten.
Styrräntan påverkar alla i samhället, men framför allt låntagare och långivare.
När styrräntan höjs blir det dyrare att låna pengar. Detta innebär att månadskostnaderna för lån, till exempel bolån, ökar. Det kan leda till att det blir svårare för låntagare att betala sina lån.
När styrräntan höjs blir det mer lönsamt att spara pengar. Det kan leda till att långivare får in mer pengar och att räntan på sparande ökar.
Styrräntan bestäms av Riksbanken. Riksbanken är Sveriges centralbank och har till uppgift att upprätthålla ett stabilt penningvärde.
Riksbanken beslutar om styrräntan vid sina penningpolitiska möten. Dessa möten hålls åtta gånger per år.
Om styrräntan höjs blir det dyrare att låna pengar. Detta kan leda till att ekonomin kyls av och att inflationen minskar.
Men det kan också leda till att det blir svårare för låntagare att betala sina lån.
Om styrräntan sänks blir det billigare att låna pengar. Detta kan leda till att ekonomin stimuleras och att inflationen ökar.
Men det kan också leda till att det blir svårare för långivare att få in pengar.
Styrräntan är en viktig del av samhället. Den påverkar alla, men framför allt låntagare och långivare. Det är viktigt att verstehen hur styrräntan fungerar och hur den påverkar ekonomin.